Pojken i randig pyjamas

Nu har jag både läst boken och sett filmen Pojken i randig pyjamas (boken är skriven av John Boyne). Vi har tipsat om boken förut på bloggen (här), men den är så bra så jag måste få tipsa om den igen.

Berättelsen skildrar förintelsen ur en nioårig tysk pojkes perspektiv. Pojken Bruno flyttar med sin familj till pappans nya arbestort Allt Svish. Deras hus ligger alldeles bredvid ett koncentrationsläger, men Bruno förstår inte vad det är och varför han inte får leka med alla barn som finns där inne. När Bruno smiter ut på en upptäcksfärd träffar han pojken Shmuel som finns på andra sidan stängslet. Bruno och Shmuel börjar prata med varandra och blir så småningom goda vänner.

Filmen var väldigt bra, men den slår inte boken som verkligen är superfin. Både bok och film finns på biblioteket, så låna, titta och läs!

/Ann-Sofie

Boktjuven

Nästa vecka har vi sportlov här i Stockholm. Massa tid för att härlig läsning alltså. En perfekt lovbok för dagar i soffan under en filt är Boktjuven av Markus Zusak. Så här börjar boken:

”Det här är egentligen  bara en liten historia som, bland annat, handlar om: en flicka, några ord, en dragspelare, några fantastiska tyskar, en judisk slagskämpe och en hel del stölder.”

Tiden är 1939, platsen är Himel Strase i Tyskland, huvudperson är Liesel 9 år. Hennes bror är död och hennes föräldrar har förts till koncentrationsläger så hon har hamnat hos en fosterfamilj. Liesel har ett hemligt intresse, hon stjäl böcker: från nazisternas bokbål, från borgmästaren, egentligen var som helst där hon kan hitta dem. Till en början kan hon inte tyda bokstäverna i böckerna, men snart lär hennes fosterpappa henne läsningens konst och de sitter uppe natt efter natt och läser.

Det som skiljer den här boken från andra om andra världskriget är framförallt sättet den berättas på. Berättaren i boken är Döden. Döden berättar om olika personer han/hon möter, men mest om Liesel. Det är genom Döden som vi förstår krigets fasor och förintelsens omfattning.

”Den här gången hade jag kommit för att hämta en man på kanske tjugofyra år. Alltihop var rätt vackert på sätt och vis… Jag gick in, lossade hans själ och bar den varligt därifrån.”

Läs en recension av boken här.
/Malin