Galghumor

Träffsäker galghumor – så beskrevs den här boken när den belönades med Augustpriset nyligen. Och Majas berättelse, som börjar med att hon sågar av sig tummen i slöjdsalen, är verkligen bisarrt rolig när hon betraktar sina motgångar.

Maja är emo, går estetiskt program på gymnasiet, och bor hos sin pappa. Varannan helg tar hon tåget till mamma i Norrköping. Mamma som under hela uppväxten varit svår att nå, knepig och kall.

Torsdagen när Maja sågar av tummen svarar mamma inte i telefon. Och hon ringer inte tillbaka fastän de lämnat flera meddelanden. Var är mamma? Varför hör hon inte av sig? Bryr hon sig inte om att Maja är skadad?

Maja beger sig ändå till Norrköping när helgen kommer. När mammans lägenhet står tom hamnar hon på en fest hos grannen och träffar en kille.

Det händer hela tiden nya saker, samtidigt oroar sig Maja jättemycket för sin mamma och försöker förstå sig på henne. Sökandet ger boken ett extra spänningsmoment och på slutet när allt faller på plats blir det också rätt sorgligt.

/Sara L

Vad är kärlek?

Yes! Liv Strömquist är här med ett nytt seriealbum: Prins Charles känsla. En historisk och komisk granskning av den romantiska kärleken som samhällsfenomen. Att läsa hennes serier är lärorikt (en feministisk historielektion) och upprörande (väcker jäklar anamma). Hon får mig att vakna till och reflektera– samtidigt som jag bara måste skratta högt åt hennes sköna humor och vassa penna. Bitskt tecknar hon kändisar som Jerry Seinfeldt, Hugh Grant, Gry Forsell och Whitney Houston. Förra albumet Einsteins fru handlade om historiens mest provocerande pojkvänner, homofobi, biologiska myter och mysrasism. I Prins Charles känsla fortsätter Liv Strömquist nu med ”vårda en man -VM” och ”våra mest älskade torskar”. Var kommer då Prins Charles in i bilden? Jo, med en högst förvirrad känsla kring vad kärlek egentligen är, som nog delas av många..

/Sara L

semestern är slut

Hej bloggen,

Oj, vad länge sen det var jag skrev nu. Jag har varit på en lång och skön semester- men nu är det dags att börja jobba igen. Inför varje sommar drömmer jag alltid om alla böcker som jag ska hinna läsa. Och jag brukar hinna läsa dem och massa till. Mina semester brukar liksom gå ut på att ligga på en filt på en solig plats och bara läsa. Men, den här sommaren- katastrofal! Har knappt hunnit läsa något alls. Har börjat i en massa- men inte läst ut så många. Skärpning Malin.!

Böcker jag jag börjat i och som verkar riktigt lovande:

Mina drömmar stad
Stockholmsskildringen No 1. Det är fattigt och eländigt i slutet av 1800-talet när Henning kommer till huvudstaden för att finna lyckan. Roligt att läsa om stockholmsplatser som man varit på och känner till. På söder i Stockholm finns ju tex en trappa som heter Sista styverns trappa, den ledde upp till några krogar dit arbetarna gick för att dricka upp sina sista slantar. Sista Styverns trappa är förresten även en bra låt av Peggy Lejonhjärta

Extremt högt och otroligt nära- Kan vara bland de roligaste böckerna jag läst. Tio-åriga Oscars pappa dör i terrorattacken på World Trade Center. Oscar hittar ett brev med namnet Black på och en nyckel i pappans garderob. Oscar förstår att det är mysterium som hans pappa har lämnat till honom att lösa.

Annars har jag mest frossat i olika bakböcker, typ de här om muffins och kladdkakor. I love!
 

/Malin

En annan bok som blev film: Gilbert Grape

Jag läser en hel del deckare, men har fortfarande inte läst Dennis Lehane. Han står högt upp på min lista. Shutter Island, som Malin skrev om tidigare, ser jag verkligen fram emot i höst, inte minst för att Leonardo DiCaprio har en av huvudrollerna i filmen.

Apropå DiCaprio. Han fick sitt genombrott i Lasse Hallströms finfina film Gilbert Grape (1993). Filmen är baserad på Peter Hedges bok om Gilbert Grape, en ung kille som lever med sin mamma, som på grund av sitt tröstätande inte längre kan lämna huset, och sina knasiga syskon. Gilbert har ett stort ansvar för den yngre brodern Arnie (spelad av DiCaprio i filmen) och har inte mycket till eget liv. En både rolig och rörande skildring. Läsvärd!

/Johanna

On the radio

Lyssnar sporadiskt på Sommar i P1. Bäst tycker jag om att lyssna i efterhand, i arkivet som finns på hemsidan så man kan välja vilka man vill lyssna på och slipper alla tråkiga.

Förra veckan blev det Hanna Hellqvist (bilden) som är författare och kåsör i DN och idag lyssnade jag på Nour El-Refai, komikern som mobbades grovt efter Melodifestivalen. FAST hon är så sjukt rolig, bara lyssna på det här från hennes Sommarprat: ”Jag firade med cigg och en snygg pojkvän från Halmstad” eller kolla in henne här som Bitterfittan:

Och sen ska jag gå hem och läsa Hanna Hellqvists Karlstad zoologiska som jag har stått i kö på!

Och förresten, läs senaste numret av den feministiska tidskriften Bang där bl a Nour skriver om humor ur genusperspektiv!

/Moa

Ny Nemi!

Äntligen ett nytt Nemi-album på G, Nemi 7, som ska utkomma den 15 juni. Såhär beskrivs boken på Bokia:

”Nemi har blivit en liten aning äldre, och runt omkring henne skaffar fler och fler av vännerna barn. Smått desperata Cyan träffar en ny drömprins – det är bara det att Nemi träffat honom först. Vår kolsvarta hjältinna har roligt åt detta och konstaterar att ingen kille duger åt henne särskilt länge. Hon provar sig ändå fram genom halvdöva musiker, falska marknadsförare och andra ”average schmucks”. Samtidigt slår hon nya drinkrekord, bygger IKEA-möbler med frustrerande resultat och upprörs över byråkrati, skönhetsideal och vanlig idioti. Nemis sjunde album är precis som sin huvudperson svart på utsidan men färgglad inuti.”

Superfin framsida har den också!

/Ann-Sofie

Oscar Wao

Just nu läser jag den oerhört hypade Oscar Waos korta förunderliga liv. Hypade böcker brukar göra att jag har sjukt höga förväntningar på boken och att jag ofta blir besviken när jag läst ut den. Böckerna har liksom så mycket att leva upp till och jag tror och hoppas alltid att just den här boken ska vara den mest fantastiska boken jag nånsin läst. Vilket den sällan är. Men än så länge gillar jag verkligen den här boken.

Oscar Wao  är en misslyckad, fet, science fiction- och tvspelsälskande dominikan/amerikan som drömmer om att bli Dominikanska Republikens svar på Tolkien. Han vill inget hellre än att hitta en tjej, men tjejerna uppskattar inte direkt hans nördiga raggrepliker (”Om du var med i mitt spel skulle jag ge dig arton i karisma”). Något ska tydligen hända med Oscar, att han får nog av sitt patetiska liv (läser jag på nätet) men så långt har jag inte kommit i boken än.

Boken är rolig och tragisk på samma gång. Den är ganska lätt att läsa, men olika kapitel är skrivna ur olika personers perspektiv så det kan vara svårt att hänga med i början vem det är som berättar. På köpet får man också en historielektion om Dominikanska Republiken och dess galne diktator Trujillo, men även en spanskalektion eftersom några meningar här och där är skrivna på spansk slang.

/Malin

Gör vad du vill

Jag har precis läst ut boken Gör vad du vill som är skriven av Erlend Loe. Erlend Loe är en norsk författare som tidigare bl.a. skrivit böckerna Naiv, super och Doppler. Loe skriver ofta om människor som inte längre kommer ihåg vad meningen med livet är och som på något sätt startar om på nytt. Den här boken har ett liknande tema men med lite annan vinkling.

Boken handlar om Julie som är 18 år, vars familj precis har dött i en flygolycka i Afrika. På vägen ner lyckades hennes pappa skicka iväg ett sms med texten: ”Vi störtar. Älskar dig. Gör vad du vill. Pappa”. Julie är ensam kvar med ett stort hus, en ärvd förmögenhet och en polsk hantverkare som heter Krzysztof. Julies psykolog Geir, eller ”psykogeir” som Julie kallar honom, råder henne att börja skriva dagbok, och boken är därför i dagboksform. Julie ser ingen anledning att fortsätta leva utan sin familj och gör därför ett försök att ta livet av sig som dock blir misslyckat. Efter det åker hon hemifrån och flyger runt i världen och hoppas att något av flygplanen hon flyger med ska störta. Hon spenderar sin tid med att fundera ut olika sätt att dö på, helst sätt där hon inte behöver göra så mycket själv, då hon är rädd för att misslyckas med ett andra självmordsförsök. Hon åker bland annat till Rumänien och försöker bli smittad av fågelinfluensan och hon tar reda på vilka platser i världen som är farligast att besöka och bestämmer sig för att åka dit.

Julie har inget kvar att förlora. Hon har massor av pengar och kan göra precis vad hon vill, men det enda hon vill är att inte leva mer och på så sätt få vara med sin familj. När man beskriver vad boken handlar om så låter den väldigt deprimerande och hemsk, men det är den inte. Även om den behandlar ett sorgligt ämne är den skriven på ett väldigt roligt sätt. Det kanske är det Erlend Loe är bäst på, att skriva om lite hemska ämnen på ett sätt som gör det väldigt komiskt. Den här boken var jättebra, kanske den bästa jag läst av Loe!

/Ann-Sofie